mitt nya liv

Jag är nu, mitt i natten, ute ur uppsatskoman och min och Lindas c-uppsats är nu äntligen färdig. Nu ska jag lägga mig för att imorgon (eller ja, om tre timmar) klockan sex skjutsa mina föräldrar till arlanda. Därefter börjat mitt nya liv. Ja, det är sant. Senaste veckorna har ägnats alldeles för mycket åt fika, glassätande och godisfrossa, allt i uppsatskomans namn. Det hela har inte förbättrats av att min uppsatsvän är höggravid och ofta väldigt fikasugen. Men imorgon blir det andra bullar (eller ja, morötter?). Jag ska sluta fika. Åtminstone varje dag. Och jag ska ta upp träningen igen som helt har fallit bort i uppsatsyran. Det känns bra. En ny tid och ett nytt liv. Nu jävlar.

vaggvisa

Andra barn kanske somnar till byssan lull men min lilla poppojke somnar allra helst till:

hundliv, barnliv

Att ha barn är lite som att ha hund. När man äntligen är hemma efter en tuff dag och öppnar ytterdörren kommer någon på alla fyra mot en med en sån enorm glädje som om vi inte setts på flera dar. Egotripp.

skogsutflykt

Igår var jag och gurkan på en skogsutflykt med gurkans farmor och hundarna efter att jag var klar med pluggandet för dagen. Gurkans farmor är skogsansvarig och hon verkar ta sitt uppdrag på allvar, det kommer nog bli många skogsutflykter för gurkan framöver. Vi åt middag där, jag tog med en mattermos med varmt vatten som vi sedan la ner barnmatsburken i för att värma den. Det var en jättefin kväll och gurkan somnade gott på skogspromenaden på väg tillbaka till bilen.

Dagens outfit

Body från småfolk, köpt på tradera. 51:- inklusive frakt.
Jeans från Polarn o pyret. 95:- från En gång till.
Strumpor 5:- från En gång till.

bättre begagnat

Det började som ett politiskt statement - att undvika att köpa nya kläder och om vi måste så skulle vi satsa på kvalité och helst även ekologiskt. Hittills har vi bara köpt ett fåtal plagg nya till gurkan och samtliga har varit kvalitetskläder. Det finns inget roligare än att gå på barnsecondhand och fynda eller sitta på tradera och lägga bud. Vi har hittat så mycket fina kläder! Dessutom är dom ju redan tvättade flera gånger vilket innebär att kemikalierna i bomullen förthoppningsvis har tvättats bort. Nu har jag även blivit snål, vi sparar så mycket pengar på att köpa begagnat. Jag köpte ett klädpaket på tradera med massor av kläder för 70 spänn. För det fick vi kanske 8 byxor och 8 bodys. Då spelar det ju inte heller någon roll om hälfen inte var i vår smak - det säljer vi bara vidare. Ändå 8 plagg kvar för en kostnad av vad ett av plaggen skulle kosta att köpa nya. Nu ska jag fortsätta fynda på tradera, hej så länge!

8 månader

Åttamånadersbilden! Gurkan kryper nu omkring för fullt och kan nu även ta sig upp för trappor. Han reser sig mot allt som går att resa sig mot och han har många bulor när han försöker gå någonstans. Nu är han inne i en ganska gosig period och vill gärna sitta och mysa i famnen. Han är nyfiken på allt, särskilt spännande är diskmaskinen och kylskåpet. Djur är också roliga, igår träffade han en lustig katt som hette Kalle som tydligen var väldigt rolig att klappa på. Det är härligt med vår och att krypa ute är en höjdare.

parkutflykt

Idag hade jag hand om gurkan. Först försökte jag plugga så gott det gick men jag fick ge upp och tänkte att vi lika gärna kunde ta en härlig eftermiddag i parken. Jag har lite dåligt samvete över att han aldrig träffar andra barn så jag såg parkutflykten som två flugor i en smäll - vårluft och andra barn. Väl i parken kände jag mig lite utanför. Det verkade som att alla hade små klubbar som jag inte var med i. Små mammaklubbar (ja för papporna såg vi då inte röken av). Gurkan verkade inte heller speciellt intresserad av dom andra barnen utan var mest pepp på att bara vara ute i det härliga vädret och utforska allt spännande, typ sand. Plösligt såg jag någon jag kände igen. Kim! Och hennes två barn. Hurra! Vi bildade en egen klubb som var mycket häftigare än dom andras. Sen blev vi bjudna på mycket goda bönbiffar hemma hos dom.


Gurkan är pepp på att äta sand och gnaga på pinnar.


Post lekpark. Trött och med sitt första bitmärke på kinden. :P

seglingskurs

Hela helgen har jag spenderat ute i saltsjöbaden knopandes knopar och seglandes segelbåt. Jag och pappa har varit på en nybörjarkurs i segling som jag fick i födelsedagspresent. När Jonas och jag köpte segelbåten var vi på ungefär samma nivå vad gäller seglingskunskap, dvs ungefär noll. Ändå tror jag att Jonas kommer vara den som tar kommandot och är någon slags kapten. Det är så lätt att hamna i redan uppkörda spår, inte uppkörda av oss men utan hundratusentals kvinnor och män innan oss. Och jag hatar det. Det går såklart att göra egna nya spår men det tar mycket mer energi. Exempelvis när vi totalrenoverade vår förra lägenhet skulle jag vilja påstå att jag gjorde lika mycket om inte mer inklusive såga, borra och planera. Men det tog på nåt sätt mycket mer energi av mig än av honom och det var Jonas som fick allt beröm för det fina köket han hade byggt osv men det är en annan historia. Åter till seglingen. Nu har jag alltså gått en kurs. När jag kom dit i lördags morse hade jag inställningen att jag är sämst i hela världen och att alla på kursen kommer att vara så mycket bättre än jag. Jag tänkte att jag kommer lyckas välta båten trots att det är omöjligt. Jag behövde lite självförtroende minst sagt. Och det fick jag! Utan att verka allt för skrytsam skulle jag vilja påstå att jag var bland dom bättre på kursen. Nu är jag i en överlägsen ställning gentemot Jonas vad gäller segelkunskaper. Och det kanske är det som krävs för att vi inte ska hamna i dom gamla uppkörda spåren där Jonas sitter vid rodret. Jag måste bara peppa mig lite och tro på mig själv lite mer och framför allt att våga göra misstag. För det är också en skillnad mellan Jonas och mig, han vågar testa fast han inte är helt säker. Jag vill känna mig 100% innan jag gör något. Det taskiga är bara att om Jonas skulle misslyckas med något skulle det vara för att han är nybörjade/oerfaren/dumdristig/klantig medan om jag skulle misslyckas med något är det för att jag är kvinna.

Ett matinlägg

I mitt och Jonas förhållande är det i princip alltid jag som lagar mat. Dels för att jag tycker att det (oftast) är ganska roligt och dels för att jag vill äta nyttigt. Jonas förstår liksom inte problemet i att äta smörgås till frukost, lunch och middag medan jag är ganska insatt i näringsämnen och vad som är bra att äta, särskilt med tanke på att vi är vegetarianer båda två. Jag gillar också idén med ekologiskt, närproducerat och att laga mat från grunden vilket tar tid både i matvarubutiken och i köket. Men så kom gurkan och ville inte äta mat som jag lagade vilket har gjort att det blivit nästan bara burkmat. Men nu börjar han tycka lite mer om maten som vi äter men det ställer ju ännu högre krav på att vår mat är bra, vi kan ju inte precis mixa en ostmacka till middag. Jag vill desutom gärna göra fruktpureer, egen gröt, eget bröd osv men tiden räcker helt enkelt inte till. Jag skulle behöva vara någon slags 50-talshemmafru för att kunna laga den mat jag skulle önska med hembakat bröd och egenkokad tomatsås och jag inser det och hatar att jag ändå går runt med dåligt samvete. För det är skillnaden mellan mig och Jonas. Han ser inte något problem med om gurkan skulle växa upp på burkmat och har därmed inget dåligt samvete. Det gör mig irriterad, inte på Jonas utan på mig. Jag skäms över att gurkan äter burkmat. Jag kanske borde göra något politiskt av det hela. Se burkmaten som en del i den feminstiska kampen. Min son äter burkmat och jag har inte dåligt samvete över det, typ.

sjögurka och sjösättning

I lördags var det sjösättning av segelbåten Kraka. Gurkan var med såklart. Vi hade kanske sämsta tänkbara vädret med +6 grader och regn. Men gurkan var glad ändå! Vi åkte hemmifrån 6.40 på morgonen och kom inte hem förrän 19 så det blev en heldag. Gurkan var poppis bland dom andra båtägarna och alla var imponerade av hur nöjd och glad han var hela tiden, jag blir allt lite stolt. Idag har vi spänt masten så nu är det klart för avfärd mot Ingarö på torsdag.
Här flyger hon i luften vår lilla Kraka. Kolla vad snygg hon är i botten! Många timmars arbete.


Jag och gurkan framför skönheten Kraka.


Gurkan i sin nya flytväst på durken. Praktiskt med flytväst i kombination med overall som gör att han inte kan röra sig ur fläcken.

pysseluppdatering

Lite av det senaste pysslet jag pysslat med här hemma:

Majas 25-årskort med småbilder på oss två tillsammans.

Med inspiration från Sandra målade och lackade jag en gammal majsburk för att ha gurkans skedar i.

Från en förfest snodde jag med mig kapsyler som jag sedan målade och skrev namn på för att ha ovanför handdukarna i badrummet.

saltet

En sak har jag märkt sen vi fick barn. Man får hundra tips om allt och alla vet det rätta att göra i en viss situaion. Mycket kommer från bvc. En sak jag har lärt mig är att lyssna och ta allt med en nypa salt. Eller ibland en näve (detta är en bedömningsfråga från fall till fall hur mycket salt som behövs). Det gäller att tänka efter vad vi tycker och vad som blir bäst för oss. På bvc tycker dom att det är dags för gurkan med ett eget rum där han kan sova. Det tycker inte vi, han ska sova inne hos oss lååång tid framöver för vi tror på samsovning. Dom säger också att han inte borde äta något på nätterna "för det behöver inte barn i hans ålder". Först hetsas det som fan om att det ska ammas hur mycket som helst, bröstet ska slängas fram i tid och otid och det här med att bli väckt hela nätterna är helt enkelt bara att stå ut med. Men så poff vid 8 månader är det inte längre aktuellt, då ska han inte alls amma på nätterna mer. Fast han vill. Och när vi testar att få honom att somna om på natten utan att äta något går det inte. Han panikskriker i en timme eller så trots närhet och försök att få honom att somna om. Men efter lite gröt så somnar han på någon minut. Han är uppenbarligen hungrig på natten. Och det är så konstigt det här med amningen att nu verkar det som att bvc vill att jag slutar amma. Amningen som nu äntligen funkar på ett ultimat sätt när jag inte ammar på dagarna utan bara på kvällen och natten. Jag har lagom mycket mjölk så jag blir inte bunden till att passa tider och pumpa ut å hålla på. Jag känner mig bekväm och fri nu och tycker att amningen oftast känns som en mysig stund. Men då är det dags att stoppa in bröstet i BHn igen för nu ska gurkan äta gröt eller den där vällingen som han fortfarande inte vill ha fast vi gett honom nästan varje kväll i 6 veckors tid. Jag blir så trött. Det är bara att ta fram saltet.

kommentar

Nu har vi tagit fram min gamla läragå-vagn till gurkan. Lite för tidigt än så länge men den är rolig att leka med ändå. Den är lite sliten och skev men funkar nog ett tag till. Kom och tänka på vad några släktingar till mig sa en gång när dom såg vagnen i förrådet.
Släkting 1: Men en vagn, det kan han ju inte ha! Han är ju kille!
Släkting 2: Men vadå! (med upprörd röst. Här pustade jag ut och tänkte gud vad skönt att hon säger ifrån när hon fortsätter...) Han kan ju köra bilar i den!

första maj

Så var det dags för premiären. Gurkans första demonstation! Vi missade ju åttonde mars för vi var utomlands då men nu blev det äntligen dags. Mest peppad inför det hela var Maja. Jag tänkte först att det skulle vara enklare att lämna vagnen hemma och ta gurkan i bärselen men jag vågade inte för då skulle Maja blivit besviken. Hon gillar det här med kombinationen barnvagn och demonstration tror jag. Vi är också peppade på att demonstrera när gurkan är så stor att han kan skriva egna små plakat. Hoppas att han inte skriver "Vi vill ha kött" som i Tillsammans-filmen, om ni minns.




Gurkan var mest trött och inte så pepp. Men han kommer uppskatta det med tiden!


Hemma i väntan på att kalaset skulle komma peppade han med Maja. Fast kalaset blev nog en besvikelse för gurkans del, det var för mycket med 25 pers i vår lägenhet med barn som väsnades alldeles för mycket tyckte gurkan. Han spenderade större delen av eftermiddagen och kvällen med att krypa runt i sovrummet i lugn och ro utan massa ungar som skrek.

hänga vid båtklubben

Eftersom våren är den bästa årstiden och valborg är någon slags hyllning till våren är valborg min bästa högtid. Jag älskar att gå och titta på en fin eld och lyssna på manskören som sjunger in våren. Tyvärr tillbringade jag min valborgsmässoafton med att baka och stöka inför släktkalaset på första maj för att fira att jag fyllt 25 år. Jag gjorde fyra långpannor med paj, två prinsesstårtor och en stor bärtårta. Men vädret var rätt trist den kvällen så det kanske var lika bra det. Bilder från kalaset på första maj + gurkan demonstrerar kommer inom kort! Idag bjuder jag istället på en bild från dagens utflykt till båtklubben. Gurkan kröp runt i gräset vilket var en hit. Gurkan gillar liksom sin mor våren väldigt mycket. Förra helgen såg jag och gurkan hela TRE stycken ormar som också gillade våren och försökte bättra på brännan inför beach (skog?) 2010.