Gurkan verkar sjukt nöjd att sitta i Jonas småsyskons gamla barnstol. Bäst är att få sitta med vid måltiderna och mumsa på en majskrok eller dricka lite ur pipmuggen vilket oftast slutar med en blöt gurka. Det jag måste träna mest på är att hantera allt detta kladdande, jag tycker det är lite jobbigt. Idag till exempel när han åt gröt, hamnade gröten på följande ställen förutom i gurkans mun och haklapp:
- På stolen
- På golvet
- På bordet
- På min strumpa
- På mina byxor
- På gurkan pyjamas
- I mitt hår
Hade gurkan haft hår hade det definitivt hamnat där också. Men jag vill inte vara en såndär förälder som håller på å torkar å inte tål kladd, jag vill ohämmat gegga runt och fnissa när både gurkan och jag är täckta av mat. Men det är svårt, det är som en reflex att torka bort så fort det blir kladdigt. Men jag ska bita ihop och KBTa bort min kladdfobi, om det fortsätter såhär (vilket det lär göra) lär det inte ta så lång tid.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar