rosa

Det är intressant med färgen rosa. Historiskt sett har rosa varit stridens färg som framförallt män bar. Rosa var lika med manligt. Nu anses rosa vara en tjejfärg som många feministiskt medvetna personer väljer bort på sina döttrar. Men blått går bra. Varför ska endast "tjejfärgen" sluta användas medan "killfärgen" blå fortfarande kan bäras av både pojkar och flickor? Jag läste en intressant text i ämnet skriven av Fanny Ambjörnsson. Hon skriver bland annat:

"Trots att flertalet föräldrar i mitt material motiverar sin skepsis till rosa med feministiska
argument (som att det är förtryckande och fastlåsande för flickor), blir det ändå flickorna som i slutändan ska åtgärdas. Det är det kvinnligt kodade som måste kläs om i blått, medan det blåa framstår som mindre markerat, degraderande och besmittat."

Min favoritfärg är lila men jag tycker även väldigt mycket om rosa. Inte babyrosa då men stark rosa. Gurkan har kläder jag och Jonas tycker är snygga. Därav har han kläder i nästan alla färger men framförallt i de färgskalor jag gillar (hittills har det mest varit jag som köpt kläder men det är förändring på gång sedan Jonas upptäckt tradera!). De flesta antar att han är en tjej och även efter att jag sagt att han är en kille fortsätter dom att säga hon, vilket jag i sig inte har några problem med (vad är grejen med föräldrar som blir jätteupprörda om någon inte kodar in deras barn i rätt kön?) men det visar ju på hur stark denna kodning är. Rosa = tjej. Jag gillar att han är en sån könsöverskridare utan att veta om det för än så länge har han ingen egen vilja och uppfattar inte omgivningens reaktioner. Andra bullar kanske det blir i framtiden när han som treåring kanske gör revolt mot vårt fina genustänk och bara vill ha blått, grått och brunt. Den dagen den sorgen.